oktober 2007
mars
april
maj
juni
juli
augusti
september
oktober
november
december
ARKIV 2008
januari
…att gurkor ska vara raka och att jordgubbar ska vara av en viss storlek.
Det första påståendet – att EU förbjuder hembakade bullar – täckte löpsedlarna i augusti 2006. Den utlösande faktorn var att bokkaféet Källan i Skänninge efter en kontroll av en livsmedelsinspektör förbjudits att servera hembakade bullar. Detta bidrog till att artiklar skrevs om att det inte längre var tillåtet med hembakade bullar till kyrkkaffet eller på skolors loppmarknader. Detta var inte sant. Bestämmelserna åsyftade kommersiella aktörer. Kommissionens vägledningsdokument till myndigheter och restauranger om bestämmelserna uttrycker tydligt att tillfällig hantering, förberedelse, förvaring och servering av mat utförd av privatpersoner på evenemang inom kyrkan, skolan eller marknader inte täcks av förordningen.
Det andra påståendet – att EU bestämmer att gurkor ska vara raka och att jordgubbar ska vara av en viss storlek – cirkulerar från tid till annan i svensk press. Detta är inte en myt i den mening att det inte finns bestämmelser kring gurkors och jordgubbars utseende. Sådana bestämmelser finns. Men det finns ett syfte med bestämmelser om vad en vara är. Bestämmelser som definierar en vara finns för att den inre marknaden ska fungera. Varor ska inte kunna diskrimineras. Om det inte finns tydliga definitioner om vad som är en jordgubbe kan importörer hävda att den svenska jordgubben inte är en jordgubbe och därför välja att inte importera den. Regler av denna typ finns för att konsumenter i EU ska veta vad det är de köper och att producenter ska kunna konkurrera med varandra och bidra till billigare och bättre produkter till försäljning.
Dessa påståenden är myter om EU och myter om EU finns det gott om klicka här för att läsa flera. Myter kan uppstå när det råder brist på kunskap. Man vet inte vad vissa företeelser beror på eller förstår inte syftet med olika åtgärder. Myter av typen som nämns ovan bidrar direkt till att negativ opinion skapas kring det europeiska samarbetet. - Den här typen av mytbildning bidrar till en felaktig bild av nyttan med det europeiska samarbetet, säger kommissionär Margot Wallström.
Samtidigt som myter om EU fungerar personifierande – och leder till satser som ”nu har EU bestämt” – leder de också till att EU för många ter sig en ansiktslöst. Unionen är varken en person eller ansiktslös. EU är uppbyggt av olika institutioner och sysslar med många policyområden på många olika sätt med många olika metoder – på medlemsstaternas och dess medborgares uppdrag. Mytbildandet kring EU kan leda till att medborgare får en felaktigbild av var det politiska ansvaret ligger och hur det ska avkrävas. Det demokratiska underskottet blir större eftersom medborgare upplever att de demokratiska inslagen är försumbara.
Hur ska mytbildningen rås på? Eftersom att bildandet av myter beror på brist på fakta är lösningen att korrekt information sprids. Den informationsspridning som behövs är inte ensidiga informationsinsatser från EU:s institutioner utan även Europas medborgare måste sprida – och framförallt ges utrymme att sprida – sina åsikter uppåt i EU-hierarkin. Alla behöver naturligtvis inte älska eller hata EU. Men det är viktigt att människor kan forma sina åsikter grundade på fakta och inte på myter. Kunskap är en grogrund för opinionsbildning.
Det demokratiska underskottet minskar i och med att det hög aktuella reformfördraget träder i kraft. Reformfördraget kommer att utöka de europeiska parlamentens makt, både de nationella parlamentens och Europaparlamentets makt. Valet till Europaparlamentet är ett utmärkt tillfälle för alla parter; EU:s institutioner, nationella institutioner, medierna –framförallt dessa eftersom att de i hög grad hjälper till att sprida EU-myter - och medborgarna ta ansvara för att kommunicera sina syften och åsikter. Jag vill uppmana dig som läser detta att se till att ta chansen att genom valet till Europaparlamentet påverka EU, eftersom att EU påverkar dig.
Emmy Strömberg